torsdag 21 juli 2011

En kärleksförklaring

Kan man skriva en kärleksförklaring till en vän? Skulle du fråga mig skulle jag utan tvekan säga ja. Och egentligen, varför skulle man inte kunna det? Kärleken har så många olika ansikten. Kärleken till sin man. Kärleken till sina syskon. Kärleken till sina föräldrar. Och... kärleken till en vän...




Min kärlek till en av mina närmsta vänner sträcker sig över Sveriges gränser. Ända bort till Finland. En sann vän som man både kan dela glädje och sorg med, en vän som är glad över ens framgångar i livet, oavsett vilket plan det är på. Hon är vännen som jag alltid tyckt varit så underbart klok och med en livsinsikt som få kan mäta sig med.




Att det skiljer ett hav mellan oss har varit extra jobbigt under de senaste månaderna. Månader då jag mest av allt velat vara hos henne. Stötta. Trösta. Och peppa. Jag har gjort det jag kunnat över telefon, mail och sms, men trots all teknik vi har i dagens samhälle så kommer det aldrig någonsin ersätta att man faktiskt träffas i den verkliga verkligheten.




För två veckor sedan fick jag spendera tre hela dagar med denna härliga vän, som mitt i allt kaos försöker komma igen, komma igen till ett liv som är hennes, och ingens annans. Livet blir aldrig som man tänkt sig. Och ibland är det bara att hänga med, trots att känns som att man håller på att gå sönder inifrån.



Och sa jag tycker hon är beundransvärd...? Det är hon. Big time! Kära älskade vän, vi ses väl snart igen...?

söndag 3 juli 2011

Livet är en fest!

Jag blundar och nyper mig i armen. Aj, det gjorde ont! Slutar blunda och jag kan knappt tro det, men jag inser att det faktiskt är sant.

Om drygt två månader flyttar vi. IGEN. Men nu till hus. VÅRT hus. Som vi har letat och sökt. Några budgivningar har vi också hunnit med. Och till slut så köpte även vi ett hus. :)


Livet är en fest, indeed!

fredag 1 juli 2011

Ett drömjobb?

På ett sätt är jag tillbaka där jag började 1999, men ändå inte. Jag plockar varor, jag skyltar om, jag jobbar mycket med lagerhållning, jag rensar (Åh, I love rensning!) och jag planerar. Ungefär som när jag började 1999, men idag strävar jag inte riktigt efter en högre position utan jag vill bli bäst på MITT jobb. Jag vill bli den som kan mycket. Jag vill vara den som folk vänder sig till när de funderar över något.

Jag har kavlat upp ärmarna sedan jag började på mitt nya jobb, jag har fått till en fin egenvård med de medel som finns tillgängliga. Och idag visade det sig reslutat! Jag fick svart på vitt att vi har en fin egenvård. Att det ser välfyllt, prydligt och välstädat ut. :) Och jag känner bara en sån stor glädje över mitt jobb. Jag känner att JAG faktiskt kan göra nytta och att det märks. Och det bästa av allt är att jag har fått relativt fria tyglar att göra saker på mitt sätt. Min kreativa sida visar sig verkligen från sin bästa sida och fick vi bara andra lokaler så skulle vi kunna göra så mycket mer. :)

Och jag längtar efter att få gå till jobbet varje morgon. Det är en lyx som jag tror är ganska få förunnat... Tyvärr!

Jag vet inte om jag har sagt det förut; men jag fullkomligt älskar mitt jobb! Och ni kommer säkert höra det om och om igen. :D