torsdag 20 oktober 2011

Nyfiken i en strut...

...tittar ut...?

Nyfikenhet är en egenskap som jag tycker är positiv. Det är nyttigt att vara nyfiken. Genom sin nyfikenhet får man reda på saker och ting, man utvecklas och på sätt växer man som person.

Men, och det finns ett stort MEN här, och det är den hårfina gränsen mellan att vara nyfiken och oförskämt nyfiken. Var den går någonstans har jag fått erfara det senaste halvåret. Först kunde jag inte sätta fingret på vad det var, men en dag var det som om en glödlampa tänds över mitt huvud och jag kunde sätta fingret på vad det var som var galet.

Nyfikenhet som övergår till oförskämd nyfikenhet är när en person till exempel stannar lite extra i ett rum där det pågår ett samtal mellan två andra personer, ett samtal som egentligen bara angår dessa två personer. Eller när två personer står och pratar om en sak och denne ställer sig bakom dessa två bara för att se vad som händer, bara för att denne är så fruktansvärt rädd att missa något. Människor som har egenskapen oförskämd nyfiken har jag svårt för och bara därför blir det nästan till en sport att inte berätta något alls för en sån människa.

Var lagomt nyfiken om du ska finnas i min närhet!