lördag 26 februari 2011

Mina barn, andras ungar

Just ordet ungar har i mina öron en negativ klang, medan barn är i positiva ordalag och det är väl det som just den meningen menar. Detsamma gäller mamma och pappa (positiv), jämfört morsan och farsan (negativ) som jag tycker låter riktigt illa. Och kanske lite white trashigt också...

Min mamma har aldrig varit morsan och min pappa har aldrig varit farsan. Utan helt enkelt mamma och pappa. Jag kommer aldrig kalla dem för morsan eller farsan, precis som jag inte kommer att kalla mina eventuella framtida barn för ungarna.

2 kommentarer:

Fru Hurtig sa...

Fast när någon säger älskade Inge så får ju ordet en fin innebörd, beror mycket på sammanhanget. Morsan och farsan däremot har jag också väldigt svårt för.

Lisa sa...

jag håller med dig där; älskade unge är ju i positiva ordalag. :) MEN att kalla sina barn för ungar(na) när man pratar om dem, det låter inte speciellt fint och kärleksfullt...